Bisarrt liten värld

Igår när jag strök runt i Stöde så kom den här braiga dagen som jag så desperat har väntat på!

Allt flöt, allt gick bra. ALLT! Mycket att göra förvisso, men det bara gick.

I slutet av dagen så hände det mest sjuka mötet någonsin:
Jag rullar in på gården till min kund, 25 minuter för tidig. Sekunden därpå rullar även husägaren in på gården. Även han 25 minuter för tidig!
Vi för en social konversation i pannrummet, vilket i sig inte är så ovanligt i Stöde där i stort sett alla är sociala. När jag sedan sotar ur braskaminen också så blir jag erbjuden en kopp kaffe som jag givetvis inte kan avböja.
I stunden som vi sitter och småpratar så kommer vi fram till att han kommer från den orten jag bor på, och har bott bara någon gata ifrån oss. När jag sedan berättar vilken gata jag bor på så spårar samtalet ur, allt blev liksom som om ödet fick oss att dricka kaffe där & då! (Jag kallar honom Peter, ett vanligt Svensson-namn).
Peter: husnummer 21?!
Jag: öh. Ja? Hur vet du? Känner du pappa eller något? Guuuud vad sjukt, hur kan du veta det??
Något skärrad alltså, vid det här laget. Då visar det sig att hans barns mamma har bott i samma hus som jag bor i nu med hennes föräldrar! Han har varit med och hjälpt dom byggt ut vårt nuvarande hus & sovit i samma rum som vi har gästrum & jag sover i nu!

Därefter visar det sig också att han känner min styvmamma & hennes syster, samt att hans exfrus föräldrar känner min styvmamman föräldrar och typ är avlägsna släktingar!

Där i en liten förort till förorten sitter alltså två människor vars vägar har korsats av en ren händelse och det visar sig att han varit med och byggt vårt hus, sovit i samma sovrum som jag & känner hela min styvmammas familj! 😱

Sedan poängterade han en punkt som verkligen fastnade i mitt huvud: "alla människors vägar korsas av en anledning, när vi väljer att påbörja kommunicera med varandra så märker vi ofta VARFÖR våra vägar korsats."
Världen är så liten. Så läskigt, läskigt, liten!

Men idag blev jag tvungen att hoppa in på en kollegas arbetslista i Njurunda istället för i Stöde, och jag kände mig till och med lite besviken över att jag inte skulle åka till Stöde idag. Surprise! Stöde växer i mig, i smyg dock. Men det växer. ☀️❤️

Jag gillar dock Njurunda, så fina platser att luncha på här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s